Äldreomsorg, Stockholm, SVT

Den svenska äldreomsorgens accelererande förfall: Femtio döda på två av Ansvar&Omsorgs äldreboenden

Skärmdump från SVT söndag: Bergas äldreboende i Solna där var tredje intagen dött av Coronaepidemin.

Koncernen Ansvar och Omsorg, A&O, äger 30 vård- och omsorgsboenden i Mellansverige, varav åtta äldreboenden i Stockholms län. SVT avslöjade nyligen att en tredjedel av de boende eller 35 persdoner på Berga i Solna dött i Covid-19.

På söndagen rapporterade SVT vidare om uppgifter att förhållandena på Bergsunds äldreboende, som drivs av samma koncern, ”är som på Berga – till och med värre”. På Bergsund rapporterar personalen 15 döda – medan koncernens VD inte svarar på SVT:s frågor om hur många som dött.

På två av Ansvar och Omsorgs boende har– enligt personalens uppgifter – femtio äldre avlidit. Företagsledningen tar åtminstone hittills inte ansvar för den bristande omsorgen på företagets äldreboende.

Det inträffade är ohyggligt och tyder inte bara på stora brister i koncernens skyddsarbete utan också på en vidrigt nedlåtande syn på de äldre–äldres människovärde.

Vad hade hänt om 50 boende på ett eller två hotell dött av samma sjukdom?

Kritiken från de anställda på de två boendena handlar bland annat om brist på skyddsutrustning.

– Man får tigga för att få handsprit, säger en anställd till SVT Nyheter.

A&O har runt 600 vårdplatser i Stockholmsområdet. Nu bekräftar också Kommunal att personal larmat om missförhållanden på övriga av A&O:s äldreboenden i Stockholm.

– Vi pratar med alla medlemmar på alla anläggningar och det vi får till oss är att det ser likadant ut på alla ställen, säger Elisabeth Antfolk som är sektionsordförande på Kommunal.

Om påståendet skulle stämma kan det innebära att upp till 200 av de boende på A&O:s institutioner i Stockholm avlidit.

Til vårdinrättningarna i Stockholm kommer ytterligare 22 i Mellansverige.

Är de vi ser rullas upp nu den yttersta konsekvensen av den svenska äldreomsorgens accelererande förfall under många år?

Koncernen Ansvar och Omsorg har gång på gång nekat till uppgifter om bristfälliga rutiner under den rådande coronapandemin.

– Ingen har kunnat förbereda sig på det sätt man hade hoppats på. Äldreomsorgen och samhället var inte förberett i stort, säger koncernens vd Sakarias Mårdh.

Åklagare har inlett förundersökning om flera fall av arbetsmiljöbrott på Berga äldreboende i Solna.

– Det förekommer uppgifter om höga dödstal bland de boende, att ett antal i personalen smittats av covid-19 och att man inte följt föreskrifterna om bland annat basala vårdrutiner, säger kammaråklagare Gunnar Jonasson i ett pressmeddelande till Dagens Nyheter.

Sakarias Mårdh, vd för vårdkoncernen Ansvar&Omsorg, nekar till allt ansvar för de många äldre-äldre som dött på koncernens boenden.
Donald Trump, FN, Italien, Kärnvapen, Nato, Turkiet, Tyskland

Kärnvapenstaternas Kusliga kapprustning

2 kommentarer
ICAN:s statistik över hur mycket olika länder satsar på kärnvapen. USA står för hälften av beloppet, eller 35,4 miljarder dollar, vilket är en ökning med 5,8 miljarder dollar. USA placerar nu ut en ny generation kärnvapen i Europa.

ICAN, fredsprisbelönade för The International Campaign to Abolish Nuclear Weapons, har i dagarna publicerat en rapport om de nio kärnvapenstaternas satsningar på kärnvapen 2019. Det handlar om sammanlagt 72,9 miljarder dollar på mer än 13 000 kärnvapen, en ökning med 7.1 miljarder dollar från året innan.

USA:s står för hälften av beloppet eller 35,4 miljarder dollar, vilket är en ökning med 5,8 miljarder dollar – eller merparten av kärnvapenländernas ökade satsningar.

USA kommer kanske redan i år att börja placera ut en ny generation ”mindre” kärnvapen, bland annat 20 B 61-12 (bilden underst) i Tyskland, på flygbasen Büchel i Eifelregionen. Deras sammanlagda sprängkraft motsvarar 80 Hiroshimabomber. Samma amerikanska kärnvapen kommer också att stationeras i turkiska  Incirlik och italienska Aviano.

Donald Trump har vid flera tillfällen sagt sig vara beredd att använda kärnvapen, ”om vi har dem, varför ska vi inte använda dem”.

De stora kärnvapenländerna efter USA är Kina, Storbritannien, Ryssland och Frankrike.

Nordkorea har nu 35 kärnvapen, Pakistan 160, Indien 150 och Israel 90.

Författare till rapporten är iCAN:s forskningskoordinator Alicia Sanders-Zakre, som också ansvarar för det fortsatta arbetet med ICAN:s kärnvapenförbud.

En majoritet av jordens länder antog ICAN:s kärnvapenförbud i FN:s generalförsamling den 7 juli 2017, med Sverige som ett av de mest drivande länderna. Avtalet, Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons (TPNW), kommer att träda i kraft när 50 länder ratificerat det.

Sverige har dessvärre backat från sin aktiva linje för TPNW och efter upprepade hårda påtryckningar från USA inte ratificerat det.

Alltsedan FN grundades har Sveriges utrikespolitik präglats av lojalitet med FN. Med vägran att skriva på kärnvapenförbudet tycks Sverige valt att prioritera ett framtida Nato-medlemskap framför Förenta Nationerna. Det är djupt beklämmande.

USA placerar kanske redan i år ut en ny generation kärnvapen i Tyskland, Turkiet och Italien. På bilden B 61-12. 20. Tjugo av dessa ”små” kärnvapen kommer att installeras i Tyskland, med en sammanlagd sprängkraft motsvarande 80 Hiroshimabomber.
Andra världskriget, Främlingsfientlighet, Frankrike

Algeriets befrielsekamp inleddes efter franska massakrer

Bilden: Franska fallskärmssoldater i en scen ur den italienska filmen (1957) ”Slaget om Alger”.

Den 8 maj 1945 kapitulerade Tyskland. I Algeriet kommenderade den franska kolonialmakten tusentals algeriska män, kvinnor och barn att delta i manifestationen för de allierades seger i världskriget.

Men Algeriet präglades av antifranska känslor och den antikoloniala rörelsen hade börjat vinna kraft över hela Algeriet. Algerierna hade ingen lust att delta i de koloniala förtryckarnas segerfirande. I den nordalgeriska staden Setif samlades 4000 personer i en demonstration för självständighet och större rättigheter. Man skanderade ”Slut på ockupationen” och ”Vi vill bli jämlikt behandlade”.

En 14-årig pojkscout Saal Bouzid, höll upp en algerisk flagga. På order av den franske generalen Duval öppnade franska soldater eld . Man dödade 14-åringen och fortsatte med vad som blev en massaker på tusentals obeväpnade demonstranter, skriver MEMO, Middle East Monitor, på 75-årsdagen av massakern, den 8 maj. Saul Bozid kom sedan att omnämnas som befrielsekampens första offer.

Oroligheterna växte med allt fler sammanstötningar mellan algerier och de härskande koloniala fransmännen, som gjorde allt för att kväsa och kontrollera befolkningen. Man satte in flyg och markstyrkor mot de upproriska i flera städer i öst, särskilt Setif och Guelma.

General de Gaulle ledde Frankrikes tillfälliga regering. Han gav order att upproriska bönder och bybor skulle dödas. Ordern följdes av lynchoperationer och summariska avrättningar.

Tusentals dödade kroppar kastades i dammar eller kringliggande raviner när man inte hann begrava dem.

Våldet mot den algeriska befolkningen fortsatte till den 22 maj. Då hade 45 000 algeriska män, kvinnor och barn dödats, i synnerhet i regionen Setif, Guelma och Kherrata. På den franska sidan räknade man 102 dödsoffer.

Nio år senare, i november 1954, inledde Algeriet sitt självständighetskrig. Det krävde 1.5 miljoner algeriers liv ända tills dessa att självständighet kunde utropas 1962.

Den 8 maj är en sorgens minnesdag i Algeriet. I februari 2005 bad FrankRikes dåvarande ambassadör Hubert Colin de Verdière formellt om ursäkt för massakern som han kallade en oursäktlig tragedi. Algeriets president Abdelaziz Bouteflika har kallat Satif-massakern för ett folkmord begånget av de franska ockupationsstyrkorna.

Fotnot: Några år efter Algeriets självständighet besökte jag landet 1969. Spåren från kolonialismen fanns synliga som öppna sår även om Främlingslegionens soldater lämnat sina kaserner. I parkerna fanns fortfarande skyltar Endast för européer, som en påminnelse om den franska ockupationsmaktens rasism.

I huvudstaden Alger var det annorlunda. Där hade frihetsrörelser från Mellanöstern och Afrika sina kontor. Vårt hotell låg symboliskt nog på Che Guevara-boulevarden,, som nog har bytt namn sedan dess.

De gamla kvarteren i Algers kashba såg ut precis om i Pontecorvos klassiska film ”Slaget om Alger”, som hade premiär 1966 och tog algeriernas parti i skildringen av kampen för självständighet.

Från Alger bilade vi söderut genom Sahara i vår svenska Fiat 1500 till oasen Ghardaia. Där träffade vi Yousef, som var en ivrig anhängare av HIF, Helsingborgs fotbollslag. Kraftiga skyfall i öknen gjorde att vi inte kunde fortsätta till Tamanrassert, de blå tuaregernas oas. Men det är en annan historia.

Algeriet ligger i dag i medieskugga. Mycket lite rapporteras om utvecklingen i landet, som till följd av säkerhetsläget länge varit svårt att besöka.

Fotnot: En tidigare bild som låg här har tagits bort. Den var inte det min källa påstod den vara, inte franska soldater vid mördade algerier utan en koncentrationslägerbild från Dachau, förmodligen efter det att lägret befrias.

Demokrati, Kärnkraft, Liberalerna

Nyamko Sabuni , konsulterna och demokratin

I samtal med SvD kommer det fram att Lars Leijonborg inte bara ger råd – utan också har haft i uppdrag att skriva den Nyamko Sabunis viktigare tal. Foto: Henrik Montgomery/TT

Liberalernas ordförande Nyamko Sabuni har hamnat i ett rejält blåsväder efter helgens avslöjanden i en serie lysande grävande reportage i Svenska Dagbladet, skrivna av Annie Reutersköld..

Tidningen granskade under månaders arbete med info från tjugotalet (anonyma) uppgiftslämnare om hur hon förra året valdes till partiledare. Det var under dagarna före Almedalsveckan där hon höll sitt första stora tal, skrivet av lobbybyrån Nordic PA, tydligen på beställning av buss- och lastbilsföretaget Scania. Talet handlade bland annat om behovet av elvägar, vilket också innebar att hon och liberalerna vill satsa att återuppliva kärnkraften.

Samma PR-firma var också involverad i försöken göra Ulf Kristersson till statsminister, genom att inleda samarbete med Sverigedemokraterna. En nyckelroll spelade  Johan Jakobsson, tidigare partisekreterare i Liberalerna, och delägare i Nordic PA 

Efter publiceringen har Sabuni anklagat Svenskan för att sprida lögner, men vägrat ställa upp i en intervju med tidningen för att försöka reda ut begreppen. Hon ser sig själv som offer för rovgiriga journalister – vilket är helt orimligt.

Frågan som Svenskan grävt i handlar ytterst om en demokrati på obestånd, där PR-firmors välbetalda konsulter har mera att säga till om än partiets väljare, åtminstone inom liberalerna.

En av konsulterna har varit Lars Leijonborg, folkpartiets ledare till 2007, som skrivit flera av Sabunis viktigaste tal troligen i sin roll som betald konsult. Han arbetar numera som senior konsult hos Diplomat Communications, en av landets största konsultbyråer, med ett stort och hemligt kundnät.

SvD:s Annie Reutersköld intervjuar i sammanhanget Anna Tyllström fil dr vid Institutet för framtidsstudier, som länge sysslat med gränslandet mellan politik och påverkansbranchen.

Hon ser ett demokratiskt problem i Sabunis agerande:

– För Liberalernas väljare blir problemet: vad eller vem röstar jag på? Röstar jag på Liberalerna och Nyamko Sabuni, eller röstar jag på Svenskt Näringsliv och Scania? säger hon.

Traditionellt har partierna företrätt olika intressen och deras politiska program har formats i ett samspel med det civila samhället, skriver Jesper Bengtsson i Dagens Arena i en kommentar.

I dag har den infrastrukturen krackelerat. I stället har en växande och lönsam PR-bransch exploderat under de senaste 20 åren. Konsultbyråerna rekryterar från alla partier för att ha ingångar till framtida regeringar och därmed påverkansmöjligheter som de kan sälja till sina framtida kunder.

Jesper Bengtsson hoppas på att det uppstår nya former för partierna att ”finna förslag”, kanske genom tankesmedjor:

”På en tankesmedja arbetar de som vill driva politiska frågor och utveckla en idériktning. På en PR-byrå jobbar de som säljer sina påverkanstjänster på marknaden.

Kanske bland politiska tjänstemän? Där uppstår de konkreta förslagen ofta i dag.
Kanske i partiernas basorganisationer? Demokratiskt vore det förstås bäst, och det händer nog fortfarande att ett förslag letar sig från en partiförening till en kongress till riksdagen. Men är det egentligen så ofta?
Oberoende av vilket måste politiska förslag som biter i opinionen ha sin grund i människors behov. Deras drömmar. Deras vardag.”

PR-firmornas inflytande över politiken är orimligt i en demokrati. Det bygger på ett politiskt spel bakom kulisserna som väljarna saknar insyn i. Och det påverkar politikens innehåll, på ett riktigt obehagligt vis. Lagstiftad transparens där partierna i lag tvingas offentliggöra vilka PR-byråer man arbetat med och vad det kostat, vore åtminstone en början. Men det räcker inte.

Att Nyamko Sabuni inte själv tycks förstå vidden av den problematiken är obehagligt och kommer att drabba liberalerna, som i den senaste opinionsundersökningen låg under tre procent. Partiet var trots allt en drivande kraft när allmän rösträtt infördes i Sverige och skulle kunna spela en roll i politiken också i dag, om man skaffade sig egna liberala idéer i stället för att låta sig utnyttjas av PR-firmornas strateger.

SVd:s grafiska bild av PR-konsulternas nät kring liberalernas partiledare Nyamko Sabuni.
Corona, Covid-19, Moderaterna, Stockholm

Vanstyret i Stockholm har vållat höga dödstal

”Det blågröna styret Stockholm under ledning av Iréne Svenonius har drivit igenom ett antal kontroversiella och misslyckade privatiseringar och avregleringar inom sjukvården och äldrevården. Sannolikt har väljarna i Stockholm nu fått betala priset för detta vanstyre i form av höga dödstal, skriver biologiprofessorn Erik Svensson i nätmagasinet Opulens.

Om jämförelser görs mellan regioner istället för nationalstater i Norden blir bilden av den pågående coronapandemoinen helt annan. Skillnaderna i dödstal mellan de nordiska länderna drivs av de höga dödstalen i Stockholmsregionen skriver Erik Svensson, biologiprofessor på Lunds universitet, på nätmagasinet Opulens. Svensson menar att det politiska ansvaret främst bör utkrävas av de regionala och lokala politikerna.

Erik Svensson, biologiprofessor i Lund.

Erik Svenssons resonemang känns självklara och svåra att avvisa men har inte särskilt framkommit i diskussionen om den svenska coronastrategin, där kritiker hävdat att Sverige borde ha följt politiken i våra grannländer  Danmark, Norge och Finland och andra med större restriktioner och nedstängningar av samhället och av våra gränser till omvärlden. Beviset har varit dessa länders lägre dödstal jämfört med de svenska.

Men det håller inte. I Sverige är skillnaderna i antalet döda per capita mellan olika regioner lika stor som mellan olika länder, fortsätter Erik Svensson. Av våra tre storstadsregioner, Skåne,  Västa Götaland och Stockholmsregionen är det bara Stockholm som har extremt höga dödstal, medan Skåne och Västra Götaland ligger på samma relativt låga nivå som de geografiskt närliggande regionerna i grannländerna Danmark och Norge.

Det innebär att skillnaderna i dödstal mellan de nordiska länderna helt och hållet bror på de höga dödstalen i Stockholmsregionen.

Vad beror problemen i Stockholm på? Erik Svensson pekar på att det kan finnas många olika komplexa miljömässiga och biologiska faktorer, som befolkningstäthet,  luftföroreningar, andelen rökare och befolkningens allmänna hälsotillstånd.

Det finns också politiska orsaker. Andelen timanställda i åldringsvården är betydligt högre i Stockholmsregionen än i Västra Götaland och Skåne, vilket sannolikt ökat smittspridningen. I Stockholmsregionen har det blågröna styret i olika kommuner också drivits igenom ett antal misslyckade privatiseringar av äldrevården. I Skåne har till exempel Moderaterna i Lomma istället gått rakt motsatt väg och återkommunaliserat äldrevården.

Vi kan även lyfta fram privatiseringen av Bromma sjukhus i Stockholm och det ekonomiska haveriet på Nya Karolinska, skriver Erik Svensson vidare. Han menar att dödstalen i Stockholm hänger samman med politiskt vanstyre:

”Det blågröna styret Stockholm under ledning av Iréne Svenonius har drivit igenom ett antal kontroversiella och misslyckade privatiseringar och avregleringar inom sjukvården och äldrevården. Sannolikt har väljarna i Stockholm nu fått betala priset för detta vanstyre i form av höga dödstal.

Det politiska ansvaret för de höga dödstalen i Stockholm bör därför främst utkrävas av de regionala och lokala politikerna i det blågröna styret under ledning av Moderaterna.”

Äldreomsorg, Corona, Covid-19, Helsingborg

Varför mörklägger Helsingborg om covid-19 på äldreboenden?

Vård- och omsorgsförvaltningen i Helsingborg kommer framöver offentliggöra veckorapporter över hur många smittade och misstänkt smittade man har på sina vårdboenden, berättade vård- och omsorgsdirektören Annika Andersson vid en presskonferens på tisdagen.Bild: Sven-Erik Svensson/HD.

HD har under en tid försökt få ut information om hur många äldre på stadens vårdboende och bland dem som får hjälp av hemtjänsten som drabbats av covid-19, samt på hur många vårdboende smittan finns. Helsingborgs stad har hela tiden undvikit att besvara tidningens frågor.

Fortfarande har tidningen inte fått svar på frågan om det finns personer boende på äldreboenden som avlidit till följd av covid-19. För en månad sedan (15/4) kunde tidningen rapportera om sex smittade inom äldrevården varav två avlidit. En av de sex smittade den gången använde hemvården.

Hemlighetsmakeriet nu motiveras med ”patientsekretess”, vilket ter sig fullständigt orimligt. Efter det som hände på vårdboendet Berga i Solna där var tredje boende på ett äldreboende dog av smittan är det oanständigt att förtiga hur förhållandena är på boendena.

De handlar om liv och död för de äldre och om att ge de anhöriga och de äldre möjlighet att ställa frågor och ställa krav på verksamheten, särskilt om de upplever att säkerheten är otillfredsställande.

På tisdagen kom till slut beskedet till HD att det finns 50 konstaterade eller misstänkta smittade på tre boenden i Helsingborg. Det är siffror rapporterade till länsstyrelsen.

– Tillgången på sjuksköterskor är den absolut mest kritiska frågan, säger till HD, Annika Andersson, vård- och omsorgsdirektör i Helsingborg. Tillgången till skyddsmaterial uppges vara tillfredsställande.

Nu har pandemin på allvar kommit också till Helsingborg. Häromdagen gick sjukhusstyrelsens ordförande Anders Lundström (kd) ut med ett påbud att lasarettets budget skulle skäras ner med 100 miljoner, trots pandemin och de många smittade.

I Svenska Dagbladet uppges att 700 operationer, hälften av alla planerade i Stockholmsregionen, ställs in varje vecka, för att personalen ska klara av pandemin. All cancersjukvård är högt prioriterad. Men de flesta andra ej livshotande ingrepp får vänta, också så stora ingrepp som byte av en aortatklaff.

Med 3000 inställda operationer i månaden kan man konstatera att en så nattsvart utveckling har Stockholm aldrig haft tidigare och den antas nu också förvärras under sommaren, som alltid är krisartad i sjukvården. På två månader har totalt tiotusentals operationer, behandlingar, utredningar och läkarbesök skjutits på framtiden i Region Stockholm.

Johan Styrud, överläkare på Danderyds sjukhus och ordförande i Stockholms läkarförening, vädjar till regionens allianspolitiker att ge klara besked om alla varsel och sparbeting på sjukhusen.

– Det känns absurt att de är kvar. Politikerna borde vara supertydliga med att sjukvården måste få kosta pengar och att arbetsmiljön går först om personalen bortom coronakrisen ska orka jobba ikapp.

Situationen är och blir, föreställer jag mig, liknande i Helsingborg. Tänker Anders Lundström fortsätta driva igenom sparkravet för Helsingborgs lasarett? Det skulle i så fall spark i magen på allt vad sjukvård heter i kommunen under de kommande åren, ett uttryck för förakt för allt det arbete som sjukvårdspersonal nu utför under stor utsatthet.

Ska de riskera att bli bortrationaliserade i Lundströms budgetkalkyler? Läget är exceptionellt och kommer att förbli så ett bra tag.

Andra världskriget, Danmark, Helsingborg, Helsingör, Krig och fred

Danska brigaden lämnar Helsingborgs hamntorg

Så här såg det ut när den ”Danska Brigaden” samlades på Hamntorget för att skeppas över till Danmark igen. Foto ur Kulturmagasinet/Helsingborgs museers samlingar.Bild: Lindberg Foto

För 75 år sedan i maj 1945 tog kriget slut i Europa. Nazityskland kapitulerade. Danmark blev fritt efter långa ockupationsår. Den Danska brigaden återvände till Helsingör från Hamntorget, där tusentals helsingborgare samlats för att glädjas över freden, Freden.

I dag tänker helsingborgare sällan på att under andra världskriget gick gränsen mellan krig och fred just här, mellan Sverige och Danmark. Hemma har jag en bit plåt från ett nedskjutet flygplan. När jag berättar att den kommer från ett av tyskarna nedskjutet brittiskt stridsplan som störtade i min farmors trädgård i Laröd har folk svårt att fatta.

Många har inte heller sett de brittiska och tyska krigsgravarna på Pålsjö kyrkogård, alla dessa mest mycket unga män som dödades. Tillsammans med vännen Folke Schimanski, som kom som flykting från Tyskland med de vita bussarna, har jag på fredsdagen många gånger besökt krigsgravarna och lagt blommor på både den engelska och tyska delen.

Under flera år fanns i Sverige Den danska brigaden, som upprättades 1943 av motståndsmän och militära flyktingar och som mest uppgick till 5000 personer. Den 5 maj 1945 kunde brigaden återvända till Helsingör.

På bilden ses soldater ur brigaden med sina fordon på Hamntorget i Helsingborg . Längst bak trängs nyfikna helsingborgare som firar freden.

Det är en märklig bild. Jag ser den i HD som i en artikel påminner om 75-årsjubileet.

Jag var där med mina föräldrar. Begivenheterna på Hamntorget är ett av mina allra tidigaste minnen, jag var tre och ett halvt år. En dansk soldat lyfte mig högt upp – och så fick jag en dansk vimpel av honom.

Vimpeln satt i alla år på väggen i mitt pojkrum, tillsammans med andra vimplar från platser jag varit på med min familj, Borås, Marstrand, Æröskøbing …

När jag nu ser bilden upptäcker jag att det på personbilen allra längst fram hänger en likadan vimpel som den jag fick. Fanns det vimplar på alla bilar, jag kikar noga men ser inga. Kan det vara ”min vimpel” på bilen i bilden?

Vad hände med soldaten som gav mig vimpeln? När brigaden kommit till Helsingør tog soldaterna tåget till Köpenhamn, där de skulle inkvarteras på olika ställen. Brigadens väg hade i förväg avslöjats i radio och tidningar.

Fjärde bataljonen var på väg mot Matthæusgades Skole, då den oväntat blev beskjuten från kringliggande tak av danska nazistkollaboratörer. 14 sårades, tre dog omedelbart, Menig 308 Hirsch Leib Zneider,  menig 236 Freddy Helge Otto Mønsted og menig 4088 Arne Olesen.

 Brigaden hade under åren i Sverige tränat urban krigföring och ”nedkämpade” på tjugo minuter fienden, fem dödades och fyra togs som fångar. På platsen för attentatet, i korsningen ,mellan Jagtvej/Rantzausgade, finns i dag ett minnesmärke över händelsen.

Större delen av brigaden upplöstes den 10 juli 1945. Personal från brigaden fick därefter ansvaret för att röja de minfält som tyskarna lagt ut längs Væstkysten.

Detta arbete skildras i en otroligt stark dansk film ”Under sanden”. De som gör det livsfarliga och dödliga minröjararbetet är tonåriga tyska krigsfångar, under kommando av hårdföra danska befäl. Med bara händerna tvingas tyskarna gräva fram minor ur sanden. Det handlade om 2000 fångar som röjde cirka 70 000 minor. Hälften av de tyska pojksoldaterna omkom eller blev illa skadade.

Men det är en annan historia.

Äldreomsorg, Corona, Covid-19

offrades de äldre för vårdbolagens vinster?

1 kommentar

En av de mest omskakande händelserna under Corona-pandemin är de höga dödstalen inom äldreomsorgen, i synnerhet i Stockholmsregionen.

Hur gick det till att de äldre ”som byggt landet” förvandlades till råvarara för vinstinbringande vårdkoncerner? Hur kunde nerskärningarna av åldringsvården gå så långt att den som får en plats på ett äldreboende i snitt bara har ett halvår kvar att leva? Hur blev det så omänskligt att nedskärningar och billig personal med dåliga löner och usla arbetsvillkor blev regel snarare än undantag?

Frågorna är flera ändå. Hur ser det samhälle ut som behandlar sina äldre så illa?

Under pandemin har de äldre-äldres utsatthet blottlagts på ett kusligt vis.

SVT intervjuade häromdagen en chef för äldreboendet Berga i Solna där en tredjedel av de gamla dött, utan att chefen ifråga tycktes ha en aning om det, ”då skulle mina underchefer ha berättat för mig”. Varken intagna eller anhöriga föreföll ha informerats om det katastrofala läget av den (o)ansvariga vårdkoncernen Ansvar och Omsorg eller av vårdbolaget Familjeläkarna som står för  läkarvården på närmare hälften av äldreboendena i Region Stockholm, bland annat på Berga. Se vidare i en tidigare blogg.

I Dagens Arena läser jag ”Systemet var aldrig till för dem”, en söndagskrönika, skriven av Fanny Nilsson, fristående skribent som arbetar som AT-läkare.

”Multisjuka äldre« är något av det ocoolaste som finns för oss i sjukvården”, skriver Fanny Nilsson. Hon jämför villkoren för personal som arbetar på ett sjukhus med dem som gäller på äldreboende eller för de som vårdar covid-sjuka helt utan skyddsutrustning i deras hem.

”Det vanligaste kroniska tillståndet hos vuxna är inte en enskild sjukdom utan multisjuklighet: flera kroniska samverkande sjukdomar. Samtidigt är hela läkarutbildningen, våra specialiteter, och i princip all forskning fixerad vid ett tillstånd åt gången.”

De äldre är svårbehandlade och ”olönsamma”. Därför har vården i det av allianspartierna styrda stockholmsregionen inriktats mot yngre och medelålders. Stockholmsalliansen har konsekvent styrt vården mot en ”mot privatiserad vård av friskare”.

Mitt under coronakrisen sålde alliansen lasarettet i Bromma för en halv miljard till ett fastighetsbolag. Tidigare i år ville samma politiska gruppering avskeda 600 läkare och annan vårdpersonal. Och i Helsingborg vill kd-ledda allianspolitiker skära ner det redan krisdrabbade lasarettet budget med 100 miljoner mitt under krisen.

I stora delar av Sverige nedmonteras bit för bit äldreomsorgen successivt, fortsätter Fanny Nilsson:

96 % av de av Dagens Arena granskade kommunerna planerade att skära ner ännu mer i år, enligt Arenas senaste rapport.De som arbetar närmast de mest skyddsvärda har vedervärdiga arbetsvillkor. En stor andel saknar rätt sjukpenning om de blir sjuka. På att en anställd i hemtjänsten på åttiotalet gick till fyra personer på ett pass, men besöker idag tolv.

Hon avslutar sin artikel med en rejäl salva mot många aktörer:

”Vi byggde inte ett system för de äldre, de som behövde oss som mest. Vi byggde inte läkarvetenskapen runt dem, vi byggde inte sjukvården eller omsorgen runt dem, och vi byggde inte strategin för att bekämpa den här pandemin för dem. Vem är skyldig?

Förmodligen vi alla. Staten som sänkt skattekvoten till rekordlåg nivå  och släppt in vinstdrivande riskkapitalister vars enda affärsidé för äldreomsorgen är att försämra bemanningen, kommunerna som fortsätter slakta omsorgsbudgetar, arbetsgivarna som behandlar sina anställda inom omsorgen som skit, läkarna som vänder äldre och multisjuka ryggen och slutligen Folkhälsomyndigheten som baserade sina antaganden på en omsorgsverklighet som inte finns.”

Kan vi ändra på de äldres förutsättningar i Sverige efter coronakrisen? Det borde vara en självklar högsta prioritering!

Bilden: Fanny Nilsson, AT-läkare/Dagens Arena

Båstad, Konst

Konsthallen Ravinen i Norrviken börjar byggas

”Visionsskiss” av Ravinens konsthall, ritad av Möller arkitekter i Ängelholm.

Det blir en konsthall och ett kulturhus vid Norrvikens trädgårdar, berättar skulptören och keramikern Gustav Kraitz. Han och hustrun Ulla har kämpat oförtröttligt för projektet under mer än 25 år. Olika planer och idéer har avlöst varandra. Det har varit en lång färd, med många framgångar men också otaliga bakslag. Tills nu.

– Vi börjar bygga i år. Konsthallen ska stå klar till nästa sommar, berättar Gustav. Finansieringen är klar, liksom de långsiktiga förutsättningarna för driften.

– Det ska finnas verksamhet där året runt, litteratur, konst och musik. På sommaren också ett café och en liten restaurang, liksom en konsertsal och en designbutik.

Konsthallen uppförs av företaget Backahill, vars ägare är Peabs Erik Paulsson och hans familj.

Arkitekten Johan Celsings förslag är inte längre aktuellt. I stället står ängelholmsarkitekten Pontus Möller bakom de aktuella ritningarna. Kulturhuset kommer att heta Ravinen och ligger med utsikt över havet i ravinen alldeles utanför själva Norrvikens trädgårdar.

De har varit en lång resa. Men Gustav är en envis typ, han har inte gett upp.

– Jag har lärt mig mycket under resan, fortsätter han.

Det är inte första gången i livet som han vägrat att ge upp. 

Han kom hit som flykting från Ungern 1956. Efter andra världskriget dömdes han till straffarbete i kolgruvorna i ett efter sovjetiskt fångläger.

– Vi var tre tusen fångar. Tyfus bröt ut i lägret. Det fanns inga läkare, inga mediciner. Folk dog. Alla bara väntade.

Gustav klarade sig. Som en av få överlevde han tyfusen.

Jämfört med den var kanske Ravinenprojektet mera hanterligt. Fast det tog längre tid.

Men 2021 ska det stå klart. Peppar, peppar, ta i trä!

Nog är det spännande! 

Eller som HD:s konstkritiker Linda Fagerström skrev i en kommentar:

”Vilka är visionerna? Vilken konst drömmer Ravinen om att visa? … Alldeles oavsett: Jag hoppas på en ny konstinstitution som förmår navigera i både de lokala, regionala och internationella vatten som Bjärehalvön faktiskt omges av.”

Ulla och Gustav Kraitz. Foto Sören Sommelius.
Corona, Covid-19, FN, Kärnvapen, Krig och fred, Värdlandsavtalet

Nej till Aurora 20! Skriv på FN:s kärnvapenförbud

2 kommentarer

På måndag den 11 maj skulle militärövningen Aurora 20 ha börjat, med 25 000 soldater, varav 3000 från andra länder. Försvarsmakten beslutade dock den 3 april att flytta fram genomförandet till följd av ” den rådande situationen i Sverige och världen med anledning av covid-19-pandemin”.

Övningen skulle ha pågått till den 4 juni, 25 dagar, i hela Sverige men främst i Skåne och Blekinge. någon ny datum har inte offentliggjorts. Kostnaden har uppgetts till 660 miljoner kronor.

Insåg Försvarsmakten till slut att den avgörande striden nu förs med tvål och vatten och med social distansering, inte med bomber och kanoner? Förmodligen inte.

Nätverket ”Nej till Aurora 20” kräver i en debattartikel som publicerats i Feministiskt Perspektiv och i Internationalen 16/2020 att Aurora 20 och framtida liknande övningar ska stoppas, att Sverige ska skriva på FN:s konvention om kärnvapenförbud och att värdlandsavtalet med Nato ska rivas upp.

I stället vill nätverket ska satsa på avspänning och civil beredskap. I stället för militär upprustning – mer resurser till välfärden. Inga mer pengar till krigsindustrin – i stället satsningar för att rädda klimatet och den biologiska mångfalden.

Två grundläggande krav är att Sverige ska skriva på FN:s konvention mot kärnvapenförbud och riva upp värdlandsavtalet med Nato.

Sverige har en lång tradition av alliansfrihet med åsyftad neutralitet. Under lång tid har nu en majoritet av riksdagens partier åsidosatt Sveriges utrikespolitiska ambitioner under över 200 år och i stället på alla vis kusligt förberett ett svenskt Natomedlemskap. De återkommande stora militärövningarna är en lika påtagligt som obehaglig påminnelse om detta.

USA spenderar varje år 35 miljarder dollar på kärnvapen och har långtgående planer på stora utplaceringar av en ny generation kärnvapen i en rad europeiska länder. Varför ska Sverige bli indraget i den här sortens aktioner, som kan leda till krig och rentav till kärnvapenkrig, till förödelse, till utplåning?

Skriv under uppropet ”Nej till Aurora 20 – För freden, Miljön och välfärden”! Det kan du göra genom att mejla till mot.aurora20@gmail.com eller via organisationens Facebooksida.

Bilden: Från unik fredsövning med fredsivrare från Sverige och Ryssland när Försvarsmakten övade krig med Nato 2017.

Fotnot: Nätverket mot Aurora 20 är ett lokalt initiativ i Skåne som startades för att mobilisera krafter mot militärövningen Aurora och den upprustningspolitik som för Sverige allt närmare Nato. Uppropet är del i en kampanj som kommer att intensifieras under våren.