Etikettarkiv: Familjeläkarna

Pandemin och vårdhaveriet

Antalet sjukhussängar i dagens Sverige är lägst i hela OECD, 2,2 sängar per tusen invånare, mot mer än det Foto: Bertil Ericson / TT

Pandemin synliggör vårdhaveriet, skriver Karin Rosenqvist, ordförande i FiB/K, med ett förflutet inom socialtjänsten, i nya numret av FiB/Kulturfront, 1/2021.

Det som på ekonomispråk kallas New Public Management (NPM) förvandlade på några år vården till en marknad, där allting har ett pris och där kostnadsberäkningen av priset styr vården och verksamheten.

•• Det är stora förändringar som drabbat och utarmat vården under de senaste decennierna. För 25 år sedan (1994) fanns i Sverige 5,5 sjukhussängar per tusen invånare. I dag är samma siffra den lägsta i hela OECD, 2,2 sängar per 1000 invånare. Mer än hälften av alla vårdplatser på sjukhusen har försvunnit. Hur gick det till?

•• ”Just in time” styr numera vården som en grundtes i NPM. ”Onödig” lagerhållning är dyr, enligt NPM. Men när en pandemi drabbar hela världen nästan samtidigt drabbas de länder som inte har skyddsutrustning, nödvändiga tester och annat.

•• De nya vårdföretagen placerar sina vårdenheter där där det är lönsamt. I Norrlands glesbygder innebär det långa resvägar till vården, mot fem minuter till fots i de större städernas centrala delar.

•• Regionernas ersättningsregler gynnar patienter med lindriga symptom. Nätläkare utan egna mottagningar gynnas. Samtidigt ökar antalet privata sjukförsäkringar – och de privatförsäkrade får förtur till skattefinansierade platser.

•• Ädelreformen som genomfördes i mitten av 90-talet innebar att kommunen tog över sociala frågor och viss vård. De äldre-äldre slipper i dag långvård och kan bo mera hemlikt. Men den medicinska vården ligger kvar på regionerna, som ofta använder sig av upphandlade tjänster. I Stockholm är det privata Familjeläkarna som ansvarar medicinskt för 70 äldreboenden, vilket skapat kusliga problem och förhöjda dödstal.

•• Lagen om valfrihet präglar dagens vård. De äldre-äldre blir därmed ”kunder” som ska välja vård, i Stockholm mellan bortåt 200 ofta mindre hemtjänstföretag. Dessa företags chefer har oftast ingen sjukvårdsutbildning. Kunskaper om basala hygienrutiner har under pandemin inte ingått i personalens kompetens. Det är billigare med timanställda som bara går in vid toppar och ofta har sämre utbildning.

Om ”valfriheten” för de äldre tas bort, skriver Karin Rosenqvist, och kommunerna drev verksamheten skulle det kunna göras säkrare och effektivare, med också särskilda coronateam.

Vi lär få leva med coronasmittan under lång tid framöver och det som skedde på vissa äldreboenden, där många gamla lämnades att dö utan ens en läkarkonsultation, var kusligt och omänskligt.

På olika håll finns trots det en begränsad vilja att erkänna vårdhaveriets roll där när det gäller det coronapandemins dödlighet bland de äldre. Vården kan verkligen inte fortsätta i gamla dödliga spår.

I ett viktigt inlägg i FiB/K:s nätdel skriver samtidigt fibbaren Jan Fredriksson kritiskt om uppgifterna att det amerikanska företaget Cerner Sverige AB har tagit fram ett nytt ett nytt digitalt journalsystem åt Region Skåne. Skåningarnas patientuppgifter, som diagnoser och recept ska framöver lagras på företagets dataservrar i Stockholm. Han skriver bland annat:

”Sjukjournaler innehåller information som kan vara livsavgörande i ett kritiskt ögonblick. Sådana handlingar skall ligga på en offentlig myndighet. Att överhuvudtaget komma på tanken att lägga ut detta på privata entreprenörer måste ju betraktas som totalt ansvarslöst. Att det dessutom är ett företag som lyder under utländsk lag, i detta fall amerikansk, gör det helt absurt.”

18 % av de covid-19-döda i Sverige dog på Stockholms äldreboenden

Foto: Pontus Lundahl/TT.

Under april månad, då flest avled i covid-19, sköttes mer än hälften, 52 procent, av läkarkontakterna med sjuka på Stockholms äldreboende på distans av Familjeläkarna i Saltjöbaden AB. På boendena som Capio Legevisitten ansvarade för var siffran 70 procent. Smittan tog sig in på hälften av regionens boenden och över tusen personer har avlidit.

Stockholmsregionen var värst drabbad i Sverige under coronapandemin.

Hittills har 5.692 personer avlidit i i Sverige under covid-19-pandemin. Av dessa har 2.634 bott på särskilt boende, 1.063 i Stockholms län.

Bortåt en femtedel av alla dödsfall i Sverige av covid-19 inträffade alltså på Stockholmsregionens 390 vårdboenden.

Uppgifterna bygger på uppgifter som Dagens Nyheter begärt ut och redovisat i två angelägen reportage i veckan, där det framkommer att under pandemin genomfördes vart tredje läkarbesök på distans.

DN skickade i juni ut en enkät till de äldreboenden i regionen som Capio och Familjeläkarna ansvarar för – 359 av totalt 390 boenden. En stor andel svarade inte, vissa gav ett gemensamt svar från ägarkoncerner som Attendo eller Vardaga, andra hänvisade till respektive läkarbolag.

Bland de 70 boenden som svarade, uppgav 23 att de från mars till maj inte haft några fysiska läkarbesök på boendet. 31 boenden svarade att beslut om att inleda palliativ vård för patienterna tagits via telefon, andra att telefonordinationer är vanliga.

Borde inte läkarbesöken tvärtom ha ökat under pandemin, när så många insjuknat och avlidit?, undrar DN:s reportrar Lisa Röstlund och Annika Gustafsson.

Capio Sveriges chefläkare Margareta Danelius slår ifrån sig med att det varit en fråga om patientsäkerhet. Det är inte logiskt. Skulle de sjuka på äldreboendena varit säkrare utan ett läkarbesök än med?

Allmänläkaren Panteha Hatefi hade tidigare medicinskt ansvar för ett 60-tal äldre på ett servicehus i Stockholm, och ingår i styrelsen för Svensk föreningen för allmänmedicin. Hon anser att de minskade fysiska läkarbesöken under pandemin väcker många frågor.

– Man undrar vad det är för bedömningar som har skett på distans, vad det är för tillstånd man tyckt lämpar sig. Beslut om palliativ vård – har det skett per telefon och har man då kunnat prata med patienten? Har planering av vården skett i samråd med patienten? Om det handlar om en läkemedelsgenomgång så kan den absolut ske på distans, men vid en akut försämring så måste man träffa och undersöka patienten, säger Panteha Hatefi.

Bengt Winblad, professor i geriatrik, säger till DN att han inte anser att covid-19-patienter kan bedömas på distans och upprörs över att palliativ vård ordinerats över telefon.

De båda privata läkarbolagen, Familjeläkarna och Capio, bär ett stort ansvar för sin hantering av läkarinsatserna på Stockholms äldreboende, den ”vård” som kostade så många liv och där beslut ibland fattades på telefon utan att läkaren ifråga ens digitalt träffat den sjuke.

I mars bodde 14 700 personer på äldreboenden i Stockholm. Var femte äldre smittades redan under pandemins början.

I juli hade sju procent av de 14 700 (eller över 1000 personer) avlidit covid-19-smittade, vilket motsvarar 18 procent av alla som dött av pandemin i Sverige.

Familjeläkarna och Capio svarade för läkarinsatserna för 90 procent av de boende inom Stockholms äldreomsorg.

Hos Familjeläkarna har 24 procent som varit listade smittats med sjukdomen, och 9 procent avlidit. Hos Capio Legevisitten har 16 procent smittats och 5 procent dött med covid-19.

DN har sedan i maj förgäves sökt Familjeläkarna i Saltsjöbaden för en intervju. Företaget svarar i ett mejl att siffrorna är missvisande. Enligt regionen är dock siffrorna jämförbara,. skriver DN.

Alla dessa döda på äldreboendena tyder på stora systemfel. Det var kris för vården i Stockholm redan före pandemin, skriver sju riksdagsledamöter från Vänsterpartiet för Stockholmsregionen i en debattartikel i Aftonbladet. De konstaterar att det var den offentliga vården som rädda liv men att man nu när pandemin tycks klinga av snabbt ska skära ner på vårdkostnaderna genom att avskeda vårdpersonal. Men Stockholmsregionens styrande politiker – moderater, centerpartister, liberaler, kristdemokrater och miljöpartister –håller in med. I stället har man bestämt sig för att ge de vårdanställda en ny käftsmäll:

”Det här är en del av en systematisk politik från styret i Stockholmregionen, där privatiseringar ständigt går före robust och jämlik vård.”

Förhållanden är dessvärre likartade i Region Skåne, där till råga på allt sjukvårdspolitiker höjde priserna för covid-19-proven för att regionen skulle tjäna på det och där det på samma sätt som i Stockholm nu talas om ansvarslösa och kortsiktiga neddragningar av vårdens resurser i stället för att bygga upp en för framtiden bättre rustad vård för alla.

offrades de äldre för vårdbolagens vinster?

En av de mest omskakande händelserna under Corona-pandemin är de höga dödstalen inom äldreomsorgen, i synnerhet i Stockholmsregionen.

Hur gick det till att de äldre ”som byggt landet” förvandlades till råvarara för vinstinbringande vårdkoncerner? Hur kunde nerskärningarna av åldringsvården gå så långt att den som får en plats på ett äldreboende i snitt bara har ett halvår kvar att leva? Hur blev det så omänskligt att nedskärningar och billig personal med dåliga löner och usla arbetsvillkor blev regel snarare än undantag?

Frågorna är flera ändå. Hur ser det samhälle ut som behandlar sina äldre så illa?

Under pandemin har de äldre-äldres utsatthet blottlagts på ett kusligt vis.

SVT intervjuade häromdagen en chef för äldreboendet Berga i Solna där en tredjedel av de gamla dött, utan att chefen ifråga tycktes ha en aning om det, ”då skulle mina underchefer ha berättat för mig”. Varken intagna eller anhöriga föreföll ha informerats om det katastrofala läget av den (o)ansvariga vårdkoncernen Ansvar och Omsorg eller av vårdbolaget Familjeläkarna som står för  läkarvården på närmare hälften av äldreboendena i Region Stockholm, bland annat på Berga. Se vidare i en tidigare blogg.

I Dagens Arena läser jag ”Systemet var aldrig till för dem”, en söndagskrönika, skriven av Fanny Nilsson, fristående skribent som arbetar som AT-läkare.

”Multisjuka äldre« är något av det ocoolaste som finns för oss i sjukvården”, skriver Fanny Nilsson. Hon jämför villkoren för personal som arbetar på ett sjukhus med dem som gäller på äldreboende eller för de som vårdar covid-sjuka helt utan skyddsutrustning i deras hem.

”Det vanligaste kroniska tillståndet hos vuxna är inte en enskild sjukdom utan multisjuklighet: flera kroniska samverkande sjukdomar. Samtidigt är hela läkarutbildningen, våra specialiteter, och i princip all forskning fixerad vid ett tillstånd åt gången.”

De äldre är svårbehandlade och ”olönsamma”. Därför har vården i det av allianspartierna styrda stockholmsregionen inriktats mot yngre och medelålders. Stockholmsalliansen har konsekvent styrt vården mot en ”mot privatiserad vård av friskare”.

Mitt under coronakrisen sålde alliansen lasarettet i Bromma för en halv miljard till ett fastighetsbolag. Tidigare i år ville samma politiska gruppering avskeda 600 läkare och annan vårdpersonal. Och i Helsingborg vill kd-ledda allianspolitiker skära ner det redan krisdrabbade lasarettet budget med 100 miljoner mitt under krisen.

I stora delar av Sverige nedmonteras bit för bit äldreomsorgen successivt, fortsätter Fanny Nilsson:

96 % av de av Dagens Arena granskade kommunerna planerade att skära ner ännu mer i år, enligt Arenas senaste rapport.De som arbetar närmast de mest skyddsvärda har vedervärdiga arbetsvillkor. En stor andel saknar rätt sjukpenning om de blir sjuka. På att en anställd i hemtjänsten på åttiotalet gick till fyra personer på ett pass, men besöker idag tolv.

Hon avslutar sin artikel med en rejäl salva mot många aktörer:

”Vi byggde inte ett system för de äldre, de som behövde oss som mest. Vi byggde inte läkarvetenskapen runt dem, vi byggde inte sjukvården eller omsorgen runt dem, och vi byggde inte strategin för att bekämpa den här pandemin för dem. Vem är skyldig?

Förmodligen vi alla. Staten som sänkt skattekvoten till rekordlåg nivå  och släppt in vinstdrivande riskkapitalister vars enda affärsidé för äldreomsorgen är att försämra bemanningen, kommunerna som fortsätter slakta omsorgsbudgetar, arbetsgivarna som behandlar sina anställda inom omsorgen som skit, läkarna som vänder äldre och multisjuka ryggen och slutligen Folkhälsomyndigheten som baserade sina antaganden på en omsorgsverklighet som inte finns.”

Kan vi ändra på de äldres förutsättningar i Sverige efter coronakrisen? Det borde vara en självklar högsta prioritering!

Bilden: Fanny Nilsson, AT-läkare/Dagens Arena

ÄLDREBOENDET DÄR VAR TREDJE DÖTT I COVID-19

Skärmdump från A&O:s webbsida.

Berga vård och omsorgsboende ligger i Solna och får hård kritik i en anmälan till Arbetsmiljöverket, skriver Aftonbladet. 

Redan för över en vecka sedan hade 27 av 96 äldre på boendet dött, enligt anmälan. Det framgår inte om samtliga dött i sviterna av covid-19. I anmälan till Arbetsmiljöverket från fackförbundet Kommunal beskrivs “en extremt svår situation på boendet med hittills 27 avlidna av boendets totalt 96 äldre”. I anmälan heter det vidare att “hälften av personalstyrkan har varit eller är sjukskriven” och att personalen “arbetar under mycket svåra förhållanden med risk för smittspridning”.

Skyddsombudet har vidare slagit larm om hur personal rör sig “mellan avdelningar med såväl smittade som osmittade, i samma arbetskläder och med samma munskydd, med risk för ytterligare smittspridning”.

Sakarias Mårdh, vd för koncernen A&O, Ansvar och Omsorg som driver Berga vård och omsorgsboende, vill till Aftonbladet inte varken bekräfta eller kommentera antalet döda på äldreboendet. Han slår också ifrån sig när det gäller kritiken om att personal rört sig mellan smittade och friska och i samma rockar.

– Det är inte heller någonting som riktigt stämmer överens med de rutiner och riktlinjer vi har i verksamheten.

För många hade 27 döda på ett äldreboende med 96 äldre boende varit en katastrof och rimligen lett till ett omedelbart nedstängande av verksamheten. Men så har inte skett. Och vd Mårdh slår ifrån sig:

– … vi kommer fortsätta att analysera. Men det vi kan se nu det är att vi har ju inte det allvarliga läget på Berga som beskrivs där i dag.

A&O har verksamheter i hela Sverige också i Skåne, i Örkelljunga och i Östra Göinge.

Vårdbolaget Familjeläkarna ansvarar för läkarvården på närmare hälften av äldreboendena i Region Stockholm, bland annat på Berga.

Verksamhetschefen Stefan Amér har enligt AB tidigare drivit frågan om rätt skyddsutrustning till personalen på äldreboendena.

På sin webbsida har Ansvar & Omsorg en rubrik ”Värme. Omtanke. Trygghet.”

Hur har de kvarvarande boende det på Berga nu? Kan de och deras anhöriga känna sig trygga?

Till sist frågan som vi inte får släppa efter pandemin: Hur kunde de svenska äldreboendena bli dödsfällor, med dålig skyddsutrustning, bristande rutiner, för lite personal med otillräcklig utbildning??

Stockholm har varit orkanens öga i pandemin. Nästan hälften av de 1319 personer som dött av covid-19 i Region Stockholm eller 594 är provtagna på äldreboenden.